Klimatforskning har i hög grad kommit att handla om att försöka säga något om framtiden med hjälp av klimatmodeller som körs i superdatorer. Var och en kan föreställa sig begränsningarna i en sådan ansats. Datorerna har inte hur stor kapacitet som helst och dessutom blir det som kommer ut inte bättre än det man stoppar in (vilket är ett problem med tanke på att vår förståelse av hur klimatet faktiskt fungerar är otillräcklig).
Att diskutera detta är, för att uttrycka sig milt, lite känsligt. Ett pressmeddelande från SMHI bidrar till att förklara varför. Forskare vid Stockholms universitet, KTH och SMHI har fått pengar för att köpa en ny klimatdator.
När man ser summan förstår man hur mycket som står på spel: 25,4 miljoner kronor.
Hur glada ska vi tro att dessa forskare blir när kritiker vill diskutera modellerandets brister? Om beslutsfattarna lyssnar på kritiken finns ju risken att benägenheten att skjuta till mångmiljonbelopp minskar. Vem vill gå miste om 25 miljoner?
Det finns annan klimatforskning att lägga pengarna på. Exempelvis oceanografi, paleoklimatologi och astrofysik. Det kan bidra till en bättre förståelse av världen vi lever i. Men nackdelen ur ett propagandistiskt perspektiv är att sådan forskning inte förser oss med den typ av "prognoser" som datorerna spottar ut. Och prognoser måste man nog ha om man vill skrämma människor...