Jerry Taylor and Peter Van Doren skriver om klimatpolitikens kostnader i en kommentar från Cato. De tar avstamp i Sternrapportens idé om att det blir mycket dyrare att vidta åtgärder längre fram än att göra det nu.
Men dyrare för vem, i så fall?
Om vi får se lite av ekonomisk tillväxt också framöver är det inte orimligt att anta att människor i framtiden kommer att vara mer välbeställda än vi är. Och därmed har frågan också en fördelningspolitisk aspekt, sett över generationerna.
Som Jerry Taylor and Peter Van Doren formulerar problemet:
Ska vi beskatta människor som tjänar 44.000 dollar för att gynna människor som tjänar 289.000 dollar?
Intressant frågeställning.
Till detta ska förstås läggas den centrala frågan om hur människor i de fattigaste länderna drabbas. Kommentaren har några ord att säga om det också. Läs den.