Biskop Anders Arborelius och pingströrelsens Sten-Gunnar Hedin varnar på DN debatt att kristna väljare kanske tvingas medverka till att förminska alliansens chans att bli omvald:
"Som kristna är vi djupt oroade över att man i Sverige förbereder ett nytt lagförslag som ger alla möjlighet att komma hit och göra sena aborter mellan vecka 13 och 18, vilket inget annat land i EU tillåter."
Några tankar med anledning av detta:
1.) Det är bra att kristna ledare engagerar sig i samhällsfrågor och markerar var gränserna går. Kompromissande ligger alltid nära till hands i politiken, också i frågor där kompromisser inte borde komma ifråga.
2.) Tar man i kd de kristna väljarnas sympatier för givna? Diskussionen i anslutning till eftervalsanalysen antyder att det skulle kunna vara så. I så fall finns det skäl att tänka om...
3.) Vad har socialministern för grund för påståendet att EU kräver att Sverige öppnar för möjligheten att komma hit och utföra sena aborter?
4.) Varför är det så tyst från Svenska kyrkan? Inskränker sig samhällsengagemanget till politiskt korrekta klyschor?
Läs också Johan Hakelius inlägg i abortfrågan: Lagen skapar ett hål av fasa. Samt denna analys och denna.